För allt är ingenting

De senaste veckorna har inte varit något annat än en tjock smet av händelser & känslor. Vissa som man kan tyckas ha en ytterst liten chans att styra över. Andra som får tillvaron att skaka likt en jordbävning. Det får en verkligen att inse att man inte har något att sätta emot. Inget alls.

Det får mig att inse att jag saknar vissa saker. Vissa saker & personer. Saknar så det gör ont i mig. Saker som jag inte kan göra något åt utan som alltid kommer vara som ett djupt blödande knivhugg. Hur mycket jag än vill, hur mycket jag än skulle kunna offra så går det inte att ändra på.

Andra saker har fått mig att le. Le & känna mig alldeles varm inombords. Du får mig att känna att det inte är så dumt trots allt det gråa som jag inte kan ändra på. Det gör mig glad & lycklig.