Runt, runt, runt...

Allt bara snurrar. Det kan kännas så bra vissa stunder. Så rätt & så verkligt. För att i nästa vara en våg av tveksamhet & saknad. För att vara något helt annat. Något som hela tiden ligger där. Men ändå undangömt & glömt.

Vika ihop, stryka slätt, packa ner & ställa in det organiserat i en mörk vrå. Ha känslorna infrysta i ett isblock. Inte känna allt för mycket. Syns inte, finns inte.

Jag behöver sova. Sova utan att bli störd. Sova & reda ut.