Minusgrader & pipande luftrör

Det är liksom inte så många dagar kvar nu. Hur det än blir. Det känns bra. Mycket mycket extremt bra. Jag är glad mest hela tiden. Även om jag är så trött så att ögonen går i kors. Trots att mina luftrör piper & skriker, och att jag antagligen kommer tappa rösten inom en snart framtid. Men det gör inget. För jag är glad än då. Ska bara sätta lite fart med saker som måste fixas så fort som det bara går.