Bilen är ren och blänkande. Skönt att komma ut lite. Kan bero mycket på att det svalkade skönt vid biltvätten. Värmen tar musten ur mig. Toksomnade med näsan i en bok vid 20snåret. Älsko gjorde likadant. Men nu. Ja, nu är klockan närmare midnatt och jag är vaken och känner för att fixa. Eller bara sitta här vid datorn och lyssna på Antony And The Johnsons.
Ibland känns det som mitt liv står stilla samtidigt som de rusar fram så fort att jag knappt hinner andas. Men för första gången på länge känner jag mig inte så förtvivlat rastlös. Jag har fått ett lugn som jag inte trodde skulle kunna hända. Men det har det. Och jag är lycklig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar